Optima Rehabs krönika – Av Anna Holmlund

Anna Holmlund, skicross stjärna, redan 2009 vann hon två världcupstävlingar och hon deltog i OS2014 och 2016 där hon tog brons i skicrossfinalen. 2016 kraschade hon på en träning och fick svåra huvudskador. Hon deltog på Optima Rehabs rehabiliteringsprogram hösten 2019.

Vi är borta i 3 veckor. Det är mycket av bad och träning. Varje morgon träffas vi och kör gympa och en massa snack. Sedan är det dags för träffar med lägrets proffs, eller ja de kan sin sak.

Balans

Det jag har lärt mig från denna resa är att träna annorlunda. Balansträning är så oerhört viktigt, det har jag med mig i allt. Det jag tänker extra noga på nu är kanske hållningen och mina steg när jag ska gå utan käpp. Involvera höger armen mera tex bolla med en ballong så att den är i luften så länge som möjligt. Jag ska tex ha en boll i handen och sedan försöka släppa den. Jag vill
och jag ska försöka göra allt själv, tex ta av mig en tröja. Även att ta upp saker från golvet är balansträning. Hon som hjälpte mig heter Viktoria, hon var superbra på alla sätt.

Tal

Eva heter hon som var logoped och hon var jättebra. Hon tipsade bl.a. om att jag borde börja i en kör när jag kommer hem. Det är jättebra att sjunga för muskulaturen i ansiktet och det är kul också, så det är bra. Det är även bra för att lära mig hålla takten i talet. Sen föreslog hon också en kommunikationsbok som jag kan ha som ett stöd under samtal. En bok med bilder som förklarar vad jag vill säga och hjälper mig att ta initiativ till samtal. Träna muskulaturen i ansiktet är viktigt så det blir enklare att prata. Det ska jag träna genom att göra typ grimaser och skratta. Jag fick många tips och övningar av Eva som var jättebra.

Neuropsykolog

Jag har haft Staffan, han var verkligen jättebra. Han var så lugn och skön så det var bara för mig att gå dit dvs det var tryggt och prata med honom. Jag var där typ en gång varannan dag, vi pratade om: hur det är att ha en hjärnskada, olika
tekniker att försöka minnas, vad man kan göra och så vidare. Och det är viktigt för mina anhöriga att förstå, eller försöka förstå och kunna arbeta bra efter att ha fått rätt kunskap. Efter att ha pratat med Staffan, tror jag att jag har mer insikt över min hjärnskada som jag inte hade innan.

Atte

Jag har träffat en man som heter Atte, han har haft en stroke och är 72 år. Han är supersnäll och go. Innan hans stroke levde han ett väldigt äventyrligt liv, ungefär som jag gjorde. Vi blev väldigt nära vänner. Vi pratade båda om att ses igen, så det blir det nog.
Det som var jättebra under vistelsen var att de andra deltagarna som var där hade samma bekymmer som jag. Det är så skönt att jag inte är ensam. Vi kan stötta och motivera varandra.